Delar i en rättsprocess

En rättsprocess kan kännas obekant för den som inte har någon erfarenhet av det. Det inleds alltid med en anmälan och en förundersökning, men det finns fall som inte är det andra likt. Hur är det egentligen med offentlig försvarare? Och när väcks ett åtal? Detta, och mer, vill vi berätta om i den här texten.

Anmälan

Rättsprocessen kring ett brott har sin början i en polisanmälan. Ofta är det brottsoffret själv som anmäler brottet, men så är inte alltid fallet. Till exempel är polisen skyldig att upprätta en anmälan på plats om misstanke om brott finns. Överlag är det viktigt att en anmälan till polisen görs så snart som möjligt efter att ett brott har skett. Ju snabbare en anmälan görs, desto större chans finns det att samla in bevis och därmed bättre möjligheter att utreda ett brott. Ju senare en anmälan sker, desto svårare blir det att binda en gärningsperson till brottet och att därefter väcka åtal.

Förundersökning

Utredningen ska inledas så snart som möjligt efter att brott har blivit känt av polisen. I huvudsak är det två syften som driver en förundersökning; att utreda vem eller vilka som kan bindas till brottet och om tillräckliga bevis finns för att det ska gå till åtal.

Den som har delgivits misstanke har i många fall rätt till en offentlig försvarare. Om brottet har sex månaders fängelse som lägsta påföljd och om den misstänkte är häktad ska en offentlig försvarare alltid biträda honom eller henne om begäran finns. Det är dock inte i alla fall som en brottsmisstänkt faktiskt kan få en offentlig försvarare bekostad av skattepengar.

Häktning

Den åklagare som leder förundersökningen kan begära en misstänkt häktad i vissa fall. För att en häktning ska verkställas krävs att personen är misstänkt för ett brott som ger minst 12 månader i fängelse samt att en risk för att personen avviker föreligger. Det kan även handla om att den som är misstänkt tros kunna försvåra en utredningen genom att undanröja bevis eller på annat sätt göra utredningsarbetet svårare.

För att en häktning ska vinna laga kraft behöver en häktningsförhandling hållas, varpå beslutet om häktning fattas av en domstol. I det fall en misstänkt blir häktad får det vara i högst två veckor. Häktningstiden kan efter det förlängas, men det krävs då en ny häktningsförhandling. En längre gräns för hur länge en person får sitta häktad finns inte i svensk lagstiftning.

Läs mer om din advokat på http://www.offentligförsvarare.se/.

7 Sep 2017