Blogg

Sida 2

Är vår svenska arvsrätt orättvis?

17 feb 2017

Arvsrätt har genom tiderna främst baserats på blodsband. Kort och gott; avlider du så kommer primärt din familj och din släkt att ärva dig – så har det nästan uteslutande varit och så är det även idag; med vissa modifieringar. I slutet av 1980-talet så gjorde man bland annat en ändring som innebar att vår arvsrätt tog större hänsyn till sociala och ekonomiska aspekter; något som primärt syntes genom att en make/maka fick en starkare ställning gentemot barnen. Här låter det som lite av ett skyddsvärnskrig – men faktum är att det bara gäller så kallad skyddsvärd ställning och där en make/maka gavs möjlighet att exempelvis bo kvar i det gemensamma huset efter att partnern avlidit. Ett bra beslut som visar på att även en sak som arvsrätt kan följa med i tiden och uppdateras till att mer passa dagens samhälle.

Den skyddsvärda ställningen var ett tydligt exempel på det; men det finns tyvärr även ett exempel på där vår arvsrätt i många fall kan te sig direkt orättvis och där många kräver en ändring. Innan vi visar på detta så ska vi även säga att många – speciellt jurister inom arvsrätt – inte alls vill se någon ändring och att det således är lite av Status Quo i frågan.

Vad gäller då saken? Jo, att den skyddsvärda ställningen inte på något sätt går att applicera till personer som levt i ett samboförhållande. Kort och gott: vår arvsrätt gör stor skillnad på huruvida man varit gifta eller ej och där maken/makan i sin tur således står i den första arvsklassen så ställs en sambo å sin sida inte i någon. Det finns en uppenbar orättvisa i detta och då många idag väljer att leva som sambos så kan detta vara värt att poängtera. Ni har inte alls samma skyddsnät som era bekanta som ingått äktenskap med varandra.

Ett konkret exempel som knappast kan ha undgått någon gällande arvsrätt kontra sambo handlar om Stieg Larson och hans sambo Eva Gabrielsson. Här sattes problematiken – och orättvisan – under tydlig lupp. Detta då Eva egentligen inte skulle ärva mer än det som hon och Stieg gemensamt köpt och att resten av kvarlåtenskapen – enligt arvsrätt – skulle tillfalla hans far och hans bror (båda dessa tillhörande den andra arvsklassen; inga gemensamma barn – bröstarvingar – fanns mellan Stieg och Eva). En kvarlåtenskap som kanske till en början såg relativt blygsam ut – men där Millenium-trilogin och karaktären Lisbeth Salander plötsligt förändrade allt.

Det blygsamma arvet blev monumentalt och Eva Gabrielsson – som dessutom varit med under hela skrivprocessen (och som påstår sig ha ett finger med i utvecklingen av karaktärerna) fick enbart smulor av denna kaka. Här ska man dock tillägga att brodern och fadern gett henne mer än vad hon i laglig mening haft rätt till.

Men; enligt oss så var det bra att detta hamnade i rampljuset. Som sambo så är vår arvsrätt på många sätt extremt förlegad och orättvis. Rådet man kan ge är – om ni inte vill gifta er – att skriva ett testamente. Ett sådant kan stå över arvsrätten och som sambo kan det fungera som en trygghet.

För första gången finns två kvinnor med på topplista över advokater

4 jul 2016

Topplistan som kvinnorna är med på heter ”Advokaternas advokat”, en lista som tidigare varit vikt åt de manliga advokaterna i landet. Det här året tar dock brottsmåladvokaterna Ulrika Borg och Anna Dahlbom plats på listan. Listan avser tio brottmålsadvokater som andra advokater skulle valt ifall de var i behov av en brottmålsadvokat. Det här skriver Dagens Juridik på sin hemsida.

- Kul! Självklart blir man glad över ett sådant här förtroende, säger advokaten och delägaren (på Krim advokater) Ulrika Borg. Hon säger också att det är bra ifall det skänker uppmärksamhet runt att flera kvinnor väljer att jobba med försvararuppdrag som advokater.

Dagens Juridik, som sköter intervjun, säger att Ulrika har påstått att klienterna ”är modernare i relation till kvinnliga och manliga advokater”. Hon svarar att hon hoppas att det ska jämna ut sig

- Förvisso kan klienterna förmodligen vara modernare i sitt synsätt, men det är ändå mycket fler manliga försvarare än kvinnliga. Självklart hoppas jag att det ska jämna ut sig, men det kan nog ta ett tag, säger hon. 

Ulrika tar en andraplats i undersökningen.

”Väldigt roligt”

Advokaten, delägaren och VD:n för Lewis & Partners Advokatbyrå Anna Dahlbom intar den sjätte platsen på listan, tillsammans med en annan advokat.

- För mig personligen är det givetvis väldigt roligt. Det är hedrande att det finns många andra inom branschen som skulle välja mig att försvara.

Under året som gått jobbade Anna med ett minst sagt uppmärksammat mål. Hon företrädde en pappa till tvillingar som hade pressats av polisen att erkänna misshandel mot sina barn. Det fanns videobevis på att förhörsledaren vilseledde pappan att tro att mamman kunde ha umgänge fortsättningsvis med barnen. Detta om han erkände brottet.

Hovrätten menade att pappan kan ha lämnat en berättelse som inte var trovärdig.

- Det där fallet var mycket speciellt med ett påtvingat och felaktigt erkännande. Min klient blev dömd till 5 år i fängelse i tingsrätten. Därefter bytte han till mig som försvarare och tog tillbaka sitt erkännande, berättar Anna. Hon tillägger att hon lämnade fram ny medicinsk bevisning som talade för att det var fråga om ett falskt erkännande. Därefter frikändes hennes klient – på alla punkter.

Hon säger sedan till Dagens Juridik att uppmärksamheten som uppstått runt fallet säkerligen kan ha betydelse för hennes placering på listan. Detta eftersom fler får kännedom det arbete man gör, konstaterar hon.

Olika yrken att utöva som jurist

4 jul 2016

Att utbilda sig till jurist är mycket populärt bland de yngre i Sverige idag.  Enligt arbetsförmedling är marknaden i balans då antalet jobb ökar, samtidigt som antalet utexaminerade jurister ökar ungefär lika stadigt. Men om man nu funderar på att utbilda sig till jurist – vad är det egentligen man kan göra? Säkert är i alla fall, att det finns en hel del saker man kan välja att specialisera sig mot.

Advokat

Advokat är ett av de yrken som i vardagligt tal kanske är mest förknippat med ordet jurist. En advokat gör ungefär det som de flesta har bilden av – ger råd till kunder om fall, samt biträder klienter inför både domstolar och myndigheter.

Givetvis kan en advokat vara engagerad i båda dessa aktiviteter. Definitionen av advokat kan skilja sig en del beroende på var i världen man befinner sig. I Norden gäller ofta att en advokat är utbildad jurist med vissa kvalifikationer och som är upptagen i ett särskilt register eller i en viss medlemsorganisation.

Att bli advokat är mycket populärt bland dem som väljer att utbilda sig till jurist.

Domare

När man talar om juridik och jurister är också domare ett av de yrken som folk som känner till bäst. En domare gör, förenklat sätt, det man tror d.v.s. bedömer och avgör juridiska fall.

I Sverige kallas även nämndemän för domare, även om de inte har samma kunskap som domare med en juristutbildning har. När man i vardagligt tal pratar om domare är det dock nästan alltid de sistnämnda man syftar på. I lagtexter pratar man dock om ”riktiga” domare med begreppet ”lagfaren domare”. Att bli domare är något som många som pluggar till jurist har som karriärsmål.

Åklagare

En åklagare är en jurist som i brottmål för det allmännas talan. Under de allra första momenten i en brottsutredning är det sällan en åklagare har ett finger med i spelet. Istället är det först en bit senare, när det är tid att forumera ett åtal, som åklagarens del av jobbet börjar.

Det kan ofta hända att en åklagare leder brottsutredningen, och ibland kan åklagaren endast hålla sig informerad om vad som pågår i det aktuella fallet. En vanlig missuppfattning är att åklagaren alltid jobbar emot den som är misstänkt för brott. Till följd av objektivitetsprincipen, är juristen även tvungen att söka fram uppgifter som talar till den misstänkte gärningsmannen fördel.

Familjerätt från vaggan till graven

4 jul 2016

Det räcker med att du har blivit född. Redan nu omfattas du av Sveriges lagar och regler. För ett nyfött barn kan det handla om allt från adoption till faderskapsfrågor till vårdnadshavare och lagar som reglerar dina föräldrars relation.

Under din uppväxt gäller förstås fortfarande dina rättigheter gentemot dina föräldrar. Har de en konflikt blir du naturligtvis berörd och skulle konflikten bli svår kan det komma att behövas en juridisk process för att lösa den, en vårdnadstvist. Ofta går en vårdnadstvist att lösa genom att föräldrarnas umgängesrätt regleras och parterna får skriva under ett avtal på hur det praktiska deras barns liv ska lösas på ett vettigt sätt. Men det händer förstås att föräldrar inte kommer överens ändå och då får en domstol döma hur vårdnaden ska fördelas.

Äktenskapsförord eller inte?

När du blivit vuxen vill du kanske gifta dig. Det är inte ovanligt att makar som ska ställa sig framför prästen vill upprätta ett äktenskapsförord där man reglerar ägandet mellan varandra. Det kan vara en klok åtgärd för att inte hamna i bråk senare i livet när kärlekens första glöd lagt sig. I äktenskapsförordet kan du skriva in om du vill att släktens gamla sommarstuga bara ska ägas av dig. Utan äktenskapsförord har din make eller maka lika stor rätt till den stugan som du, efter att ni har genomgått skilsmässa.

I ett äktenskapsförord kan man också markera om den ena parten till exempel ägde ett hus eller en bostadsrätt som senare har kommit att bli ett gemensamt boende. Genom att skriva in det med hjälp av en jurist i äktenskapsförordet kan ni också bestämma vem som ska ha rätt till husets eller lägenhetens värde i fall ni skulle skilja er senare i livet.

Lugn mot livets slut

När du blir äldre är det naturligtvis viktig att börja tänka på hur dina yngre släktingar ska ha det efter din död. Det kan kännas motigt och sorgligt att krasst sitta och kalkylera med sina tillgångar, men dina efterlevande kommer garanterat att uppskatta att du ägnat det här tid och tanke. Det är bra att veta vad du ville, när du är borta och inte längre går att fråga. Hur vill du göra med ditt arv? Vad ska du skriva in i ditt testamente så att det blir giltigt? Just sådana här saker är familjejurister specialister på. Genom att anlita en sådan i tid kan du njuta av livets efterrätt i lugn och ro.

Fakta om misshandel

31 maj 2016

Misshandel är ett brott som tyvärr sker förhållandevis ofta i Sverige. I svensk rätt definieras brottet enligt 3 kap. 5 – 6 § brottsbalken (1962 : 700). Den gärningsman som har orsakat kroppskada, smärta, sjukdom eller vanmakt hos en annan person, har gjort enligt definition gjort sig skyldig till misshandel.

Vilka grader finns det?

Misshandel kan, som många andra brott, vara olika grovt och bedömas hårdare eller lättare beroende på vilken grad det är. När man talar om misshandel i juridiska termer, förekommer tre olika grader:

  • Ringa misshandel – Ringa misshandel är den lättaste graden av brottet. Straffet som följer för gärningsmannen kan antingen vara böter eller fängelse i upp till sex månader. Exempel på tilltag som kan klassas som ringa misshandel är bland annat en örfil, en lättare spark, en knuff eller att man sliter i någons kläder.

Hur lätt eller hårt det bedöms kan dock skilja sig ganska mycket från fall till fall och från rätt till rätt. När en man, år 1996, gav en annan man ett slag i ansiktet som orsakade ett 3 centimeter långt sår och en svullnad runt såret, dömdes han för ringa misshandel och fick 80 dagsböter som straff. Många ansåg att agerandet översteg ringa misshandel och istället borde ha dömts hårdare.

  • Misshandel – Av de tre olika graderna är ”misshandel” den mittersta. Misshandel är ett brott som givetvis döms hårdare än ringa misshandel. Fängelse i upp till 2 år kan en gärningsman som begått det här brottet få som straff.
  • Grov misshandel – Grov misshandel är den grad av brottet som döms hårdast. Om en gärningsman har begått det här brottet, väntar fängelse i minst 1 år. Som högst kan straffet bli 6 år i fängelse enligt 3 kap. 6 § brottsbalken (2010 : 370).

När rätten bedömer om misshandeln har varit grov, tas särskild hänsyn till om gärningen var livsfarlig, eller om gärningsmannen orsakat svår skada på kropp, allvarlig sjukdom, eller i övrigt uppvisat särskilt hänsynslöst eller rått beteende. Grov misshandel kan bland annat utgöras av att gärningsmannen sparkar på någon som redan ligger ner, eller att flertalet gärningsmän går till attack mot någon som är hjälplös.

Straffrihet

Ibland sker misshandel i vissa sammanhang där det inte anses vara brottsligt. Sådana sammanhang kan till exempel vara i ishockey-matcher, där våldsamma tacklingar ofta delas ut under en vanlig match.

Anlita en jurist för att skydda ditt barn

29 apr 2016

När vuxna bråkar kommer ofta barnen i kläm. Hur mycket deras föräldrar än älskar dem. Som vuxen i en konflikt är det vanligt och naturligt att själv bli ledsen och upptagen av den koflikt man hamnat i. Med upprörda känslor i kroppen är det inte alltid så lätt att se saken ur en annans perspektiv, ur barnens perspektiv.

Du som själv är förälder och funderar på att separera eller skilja dig kan ha stor hjälp av en jurist som har specialiserat sig på frågor om familjerätt. Familjerätt är ett brett område som samlar flera olika juridiska frågor kring familjeliv så du kan också välja en jurist som är specialiserad på vad som gäller vid just skilsmässor och separationer.

Meningsskiljaktigheter och upplevda orättvisor leder lätt till bråk. Med hjälp av en jurist kan du får hjälp att se bortom känslorna och ta reda på vilka lagar och regler som egentligen gäller. Är du gift har du kanske skrivit på ett äktenskapsförord. I så fall hjälper juristen dig att se vad som du har rätt till enligt förordet som du och din make/maka skrev på i samband med att ni ingick äktenskap. Om ni inte har ett äktenskapsförord gäller andra förutsättningar och då behöver du troligen hjälp med att veta vad.

Juristen bevakar dina rättigheter

Genom att anlita professionell hjälp inom området familjerätt behöver inte du, och den du ska skilja dig från, själva lägga kraft och tid på att bråka för att sen försöka komma överens.  En jurist kan föra din talan och se till att du går ur skilsmässan med det som du har rätt till.

Barn har själva en rad rättigheter som lätt hamnar i skymundan när de vuxna är upptagna av sin egen konflikt. Barn kan behöva skyddas från bråken. Barn kan skyddas från bråken genom att föräldrarna får juridisk hjälp med en vårdnadstvist. Vid en sådan kan parterna reglera sin umgängesrätt och får hjälp att ta fram ett avtal för hur vårdnaden kring barnet ska fungera. Om man fortfarande inte kommer överens kan vårdnadstvisten gå vidare till en domstol. Du som anlitat en jurist få då hjälp att föra din talan på ett bra sätt och bevaka dina intressen. I en del fall kan ett barn behöva skyddas från en våldsam förälder, eller en förälder i missbruk. I sådana situationer vet också juristen vilka lagar och regler som gäller.

Besök www.familjerättstockholm.com för att läsa mer om familjerätt.

Vårdnadstvist – vanliga frågetecken

22 apr 2016

En vårdnadstvist är ofta omskakande och känslofyllt för alla inblandade. Det optimala för barnet är givetvis om vårdnaden delas lika så att det får träffa båda sina föräldrar lika mycket. Det här alternativet är dock inte alltid givet, då vårdnadstvisten till exempel kan handla om att den ena föräldern anser att den andra missköter sina uppgifter som förälder. När sådana konflikter uppstår behövs det ofta en juridisk process för att räta ut problemen.

Vårdnadstvisten kan ofta handla om att någon av parterna vill ha ensam vårdnad om barnet. När föräldrarna har gemensam vårdnad och svåra problem med kommunikationen kan det bli stora konflikter varje gång ett beslut gällande barnet ska tas. Om någon av föräldrarna har ensam vårdnad kan dessa beslut tas utan godkännande från den andra föräldern. Exempel på dessa beslut kan vara om skolgång, passhandlingar, umgänge, utlandsresor och andra saker i barnets vardag.

Få föreställer sig nog i den här situationen när de skaffar barn – men saker och ting kan förändras i livet, och det händer att känslorna talar mer än logiken vilket inte alltid är till fördel för dig, din partner eller barnet.

När hamnar man i en vårdnadstvist?

Situationerna som kan leda till en vårdnadstvist är många. En regel som kan ge upphov till vårdnadstvister är att om ett ogift par får ett gemensamt barn tilldelas mamman automatiskt ensam vårdnad om barnet.

Som tidigare nämnt handlar det ofta också om att den ena föräldern anser att den andre är olämplig att ha vårdnad om barnet. Viktigt att tänka på dock är att om barnet är 13 år gammal eller äldre, tar domstolen stark hänsyn till barnets vilja.

Ensam vårdnad i praktiken

En vanlig missuppfattning gällande ensam vårdnad är att man tror att den andre föräldern fråntas rätten till umgänge med barnet. Det är inte sant, men däremot är den med ensam vårdnad skyldig att se till att barnets viktiga behov tillgodoses och ta beslut om till exempel fostran och skolgång.

Vårdnadshavaren är också skyldig att se till att barnet inte utsätts för till exempel kroppslig bestraffning eller andra kränkningar. Som förälder med ensam vårdnad ska man också se till att kontakt med myndigheter, till exempel sjukhus och polis, fungerar som de ska.

Överblick över vårdnadsläget i Sverige

21 apr 2016

Nästan 50 000 barn får uppleva en separation eller en skilsmässa – varje år. Enligt statistiska centralbyråns siffror är merparten av dessa barn till ogifta. För de som är barn till ett gift par är sannolikheten lägre att någon gång få vara med om att föräldrarna separerar.

Mammor får oftare ensam vårdnad

Enligt SCB är det relativt få som övergår från gemensam till ensam vårdnad, men när det väl sker är det absolut vanligast att mamman är den som blir främst ansvarig över barnet. Vad detta beror på framgår inte av statistiken, men spekulationerna kring det är stora från många olika håll.

Barn som bor med båda sina biologiska föräldrar har av förklarliga skäl nästan alltid både mamman och pappan som vårdnadshavare. Däremot, ju längre tid som går efter skilsmässan eller separationer, desto större del resulterar i ensam vårdnad.

Gemensam och ensam vårdnad i siffror

I Sverige var det (2011 – när statistiken presenterades) 1 333 779 barn som bodde med båda sina föräldrar. Av dessa bodde 955 189 med gifta föräldrar, medan 378 590 bodde med samboföräldrar. Alla gifta par, det vill säga 100 %, hade gemensam vårdnad om barnet. Gällande samboföräldrarna hade 98 % gemensam vårdnad, varav de resterande 2 procenten var att mamman hade ensam vårdnad. Hos de 456 869 barn som 2011 bodde med bara en förälder, bodde nästan 300 000 av dem hos en ensamstående mor. Endast 73 683 barn bodde med en ensamstående far.

Separationerna minskar och ökar

Hur många par som separerar i Sverige har skiljt sig åt en del mellan åren. Generellt sett har fenomenet ökat i modern tid, men inom de senaste åren (eller 2000 – till 2011 som SCBs statistik visar) har det gått i vågor. I början av millenniumskiftet kunde nästan 3,4 % av landets barn noteras ha varit med om en separation eller en skilsmässa. Den här procentsatsen sjönk ganska stadigt ända fram till 2006, då siffran var nere på nästan 3 %.

Efter 2006 ökade antalet barn som varit med om en separation ända fram till 2009, då en kulm på lite över 3,3 % kunde noteras. Den här kulmen var visserligen lägre än både år 2000 och 2001 – men jämfört med åren innan får den sannerligen anses vara hög. Från 2009 började siffran återigen sakta att sjunka, och vid 2011 passerades 3,2-strecket.